Problemet:
Det handlar om att uppskatta tid- eller resursåtgång för ett antal planerade aktiviteter. Men enskilda gruppdeltagares avvikande synpunkter självcensureras pga. grupptryck. Och är det många aktiviteter som ska hanteras så gäller det att snabbt klara av de enkla för att kunna fokusera energin på de mest osäkra.
Metod:
Planning poker är avsedd för situationen när en grupp ska bedöma planerad tid för ett antal aktiviteter/arbetspaket.
Innan man börjar får varje deltagare ett set med ”spelkort”. Dessa är numrerade i en snabbt stigande sekvens, t.ex. 1, 2, 3, 5, 7, 10, ”oändligt” (Tänk ”exponentiellt” stigande).
- Man jobbar med ett arbetspaket i taget. Först beskriver man det först högt för varandra. Vad innebär arbetspaktetet?
- Varje deltagare väljer sedan individuellt det av sina kort som stämmer bäst med deltagarens egen bedömning och placerar det med baksidan upp på bordet framför sig.
- När alla valt och placerat ett kort vänder man dem samtidigt så att värdet på kortet kan läsas av alla i teamet.
- Är alla överens noterar man bedömningen och går vidare med nästa arbetspaket, annars diskuterar man ihop sig om en gemensam bedömning. Deltagarna med de mest avvikande uppskattningarna börjar diskussionen. ”Berätta hur du resonerade?”
Effekterna av Planning Poker är att:
- Fler deltagare i gruppen deltar mer aktivt i planeringsarbetet.
- Det går snabbare att gå igenom ett stort antal aktiviteter som ska uppskattas.
Planning Poker handlar om samma grundproblem med grupptryck som behandlas i Rösta med fingrarna.
Planning poker har utvecklats för systemutvecklingsteam som arbetar med agila metoder, nämligen i mötet Sprint Planning, där teamet planerar nästa sprint (arbetscykel). Metoden är beskriven första gången 2002 av James W. Grenning i en kort rapport. Variationer finns också beskrivna av många andra författare, bl.a. av Mike Cohn i en bok med en utmärkt samling goda arbetsmetoder för projekt som använder agila metoder (Agile estimating and planning. (2006). Upper Saddle River, NJ: Pearson Education.).