Problemet:
Samma misstag igen!? Varför lär vi oss inte?
Metod:
After-Action Review (AAR) är en utvärdera-och-lär-metod som faktiskt kommer från US Army, där man använt modellen i decennier. Det handlar om att de som deltagit i något viktigt tillsammans (T.ex. ett team) kort efter att de är klara med sin uppgift, tillsammans gör en strukturerad genomgång av sina erfarenheter med syftet att lära av både misstag och av det som gick bra. Man ställer i tur och ordning fyra frågor:
- Vad hade vi planerat/väntat oss skulle hända?
- Vad hände i verkligheten?
- Vad lyckades vi med?
- Vad kan vi förbättra och hur?
AAR kan man genomföra formellt och uppstyrt, eller informellt och spontant. Men det är viktigt att alla deltar och att alla får lika möjlighet att delta och bli lyssnade på, oavsett hierarkier, olika lång erfarenhet eller olika roller.
Det kan vara en bra idé att mötet leds av någon som inte deltog i det som ska diskuteras. Då blir det tydligt att den som leder mötet enbart har som uppgift att fördela ordet, ställa följdfrågor, se till att anteckningar görs, osv. Att den som leder mötet inte har någon egen uppfattning om det som man diskuterar.
För att mötet ska bli bra är det ändå viktigt att det förbereds. Att man har någonstans att vara där man inte blir störda. Att man avsätter rimlig tid för att hinna diskutera igenom ordentligt. Att referensmaterial finns tillgängligt (Som planer, progressrapporter, osv.).
Och det är viktigt att någon får i uppgift att anteckna och sammanställa det man kommer fram till och sedan sprida det till dem som kan ha nytta av det.
Det finns en hel del beskrivningar och manualer av AAR på nätet, bl.a. US Armys egen originalmanual:
Department of the Army. (1993). Training Circular 25-20: A Leader’s Guide to After-Action Reviews. Headquarters, Department of the Army.
Eller den mer ledigt utformade:
Salem-Schatz, S., Ordin, D., & Mittman, B. (2010). Guide to the After Action Review. Center for Evidence-Based Management (CEBMa).