Problemet:
Handlingsalternativ behöver analyseras och utvärderas. Det är lätt att fastna i ett visst perspektiv, t.ex. för att man är spontant förtjust i ett visst handlingsalternativ och (o)medvetet blundar för argument som talar emot det.
Metod:
SWOT-analys innebär att man analyserar ett visst framtidsscenario (eller jämför flera) från fyra olika perspektiv, ett i taget. Perspektiven är Strenghts, Weaknesses, Opportunities och Threats (SWOT), dvs. styrkor, svagheter, möjligheter och hot.
Styrkor och svagheter handlar främst om det interna, vad man är bra eller sämre på.
Möjligheter och hot handlar i stället om det externa, alltså saker i omvärlden som kan göra den uppgift man står inför lättare eller svårare.
Analysen delas in i tre steg:
- Scenariot, t.ex. en viss handlingsstrategi som man överväger att välja, beskrivs i gruppen så att man målar upp en bild av vad scenariet innebär som man kan vara överens om.
- Därefter genererar man idéer om vilka styrkor man ser med scenariot. Man kan t.ex. göra en lista med de styrkor man ser i alternativet och rangordnar sedan dessa (grovt). När man är klar med styrkorna går man vidare på motsvarande sätt med svagheterna, osv., tills man undersökt scenariot från alla fyra perspektiven, ett i taget.
- Slutligen diskuterar man den helhet av inbördes relaterade idéer man fångat upp och vad dessa kan innebära.
Idén bakom metoden är att försöka tvinga gruppen att uttryckligen argumentera både för och emot ett visst scenario.
Ofta använder man metoden för att utvärdera ett antal alternativa framtidsscenarier. Då går man igenom analysstegen 1 och 2 för ett sådant alternativ i taget, innan man sedan använder steg 3 för att jämföra alternativen.
SWOT-analys är särskilt vanlig för omvärldsanalys, t.ex. för ett företag som överväger att bearbeta en marknad med ett nytt erbjudande i konkurrens med andra leverantörer. Men det funkar också bra för t.ex. projekt som står inför en svår uppgift.