Problemet:
Man tappar överblick över sin prioritering av arbetet och upptäcker inte att arbetspaket som är extra besvärliga ”fastnar” som pågående utan att göras klart. Det totala arbetsflödet stryps och teamet upplever att de inte kommer framåt.
Metod:
Syftet med Kanban board är att arbetsflödet ska effektiviseras, alltså den tid under vilken enskilda arbetspaket befinner sig under bearbetning ska minimeras. Kanban board är en variant av Scrum board.
Idén med Kanban board är att man bestämmer en övre gräns för hur många arbetspaket som samtidigt får finnas i en viss kolumn (motsvarar alltså ett visst bearbetningssteg i en arbetsprocess, t.ex. att det bara får finnas två arbetspaket i kolumnen ”Pågående”). Regeln är att man inte får påbörja arbetet med ett nytt arbetspaket förrän det finns platser ”lediga” i kolumnen för ”Pågående”.
Ofta anger man det maximala antalet arbetspaket genom att helt enkelt skriva antalet överst i respektive kolumn.
Risken att ärenden fastnar i processen minskar när man tvingar sig att fokusera energin på att göra färdigt redan pågående arbetspaket, i stället för att frestas att lägga särskilt svåra arbetspaket åt sidan medan man i stället påbörjar nya.
David J. Anderson beskriver Kanban i:
Anderson, D. J. (2010). Kanban – Successful Evolutionary Change for Your Technology Business. Sequim, WA: Blue Hole Press.
Mattias Skarin vid konsultburån Crisp har samlat ett stort antal exempel på hur en Kanban Board kan organiseras för att passa i olika situationer:
Skarin, M. (2011). 10 kanban boards and their context.