Problemet:
Har man riktigt många handlingsalternativ kan det vara svårt och tidsödande att rangordna och prioritera mellan dem.
Metod:
Sortera i enkla dimensioner
Sortera alternativen i ett par enkla dimensioner, t.ex. Lätt-svårt att genomföra och Hög-låg effekt om man genomför. Då får man alltså en matris med fyra olika kombinationer. Alternativen klassificeras så att man enas om i vilken ”ruta” (t.ex. hög effekt men svår att genomföra) de hör hemma. Efter klassificeringen kan man sedan fortsätta att bearbeta de alternativ som finns i ”gynnsamma rutor”, t.ex. hög effekt och lätt att genomföra.
Omröstning med flera röster per person
En annan slags sorteringsteknik är prioritering genom omröstning. Varje deltagare får flera – ett visst antal – röster. Deltagarna fördelar individuellt sina röster på de alternativ som de föredrar, t.ex. genom att sätta prickar på en skrivtavla med en lista med alternativen. Varje deltagare kan sprida sina röster fritt mellan alternativen, t.ex. sätta alla sina röster på det allra bästa alternativet, eller sprida ut dem på flera. De alternativ som sedan fått flest röster bearbetas vidare av gruppen.
N/3?
Lämpligt antal röster per deltagare kan t.ex. beräkans med metoden ”N/3”, dvs. att varje deltagare får ett antal röster som beräknas som antal alternativ (N) delat med tre. Det är en enkel tumregel för att ge deltagarna olika möjligheter att uttrycka sina funderingar kring alternativen både genom att sprida eller koncentrera sina röster.